Så övertygar du HSP-skeptikern

Så övertygar du skeptikern om att högkänsligas hjärnor faktiskt är funtade lite annorlunda än andras.

ARTIKEL. Möts du av oförstående blickar och kritiska frågor när du berättar för andra om din högkänslighet? Misströsta inte, här får du argumenten. 

Känslor är svåra att ta på. Därför kan det vara svårt att som högkänslig förklara att en känner och uppfattar mer än majoriteten. Här har du något att lägga i handen på den som måste kunna ta på faktan snarare än att känna den:

1. HSP stöds av forskning

Personlighetsdraget högkänslighet som begrepp baseras på forskning och inget annat. Det har i över två decennium varit väl känt inom psykologin att 15-20 procent av jordens befolkning är högkänsliga. Detta är alltså ingen ny trend eller påhitt.

LÄS MER: Testa dig själv – är du högkänslig?

2. Välbeprövat formulär mäter

Högkänslighet mäts genom ett frågeformulär med kriterier framtagna av forskaren och psykologen Elaine Aron. Det är väl beprövat, precis som formulär som mäter IQ. Den som får höga poäng på testet räknas som högkänslig. Den som får låga poäng tillhör normen (cirka 60 procent). Mittemellan hittas de känsliga.

3. Studier på hjärnan bevisar HSP

Högkänsligas hjärnor ser annorlunda ut jämfört med andras. Hjärnscanningsstudier har visat att hjärnområden som står för medvetenhet, känslighet, gensvar, empati och planering av handlingar är större hos högkänsliga jämfört med icke högkänsliga.

LÄS MER: Så kan det kännas att vara högkänslig

4. Därför behöver vi prata om det

Att vara högkänslig är ett ärftligt personlighetsdrag. Det är ingen diagnos eller sjukdom utan något helt normalt. Utmaningen är att samhället är anpassat efter normen som består av icke högkänsliga personer. Då kan högkänsligheten uppfattas, både för HSP:are och övriga, som ett problem eller något konstigt. Därför är det så viktigt med kunskap om ämnet.

5. Genus spelar roll

Ibland ifrågasätts självskattningstester så som HSP-skalan som ingår i psykologins forskningsfält. Samhället tenderar att värdera naturvetenskaplig forskning högre. Men varför då? Det kan ha med genus att göra. Traditionellt sett uppfattas psykologi och kemi som ”kvinnliga områden” med lägre status, medan naturvetenskap och fysik uppfattas som ”manliga” och har högre status.

7. Läs på!

Tillhör du dem som är skeptisk till forskning på psyket och hellre har egna teorier om människors beteenden och egenskaper? Läs då ovanstående punkter. Och innan du öppnar munnen, tänk på att du inte har tolkningsföreträde när det gäller att berätta för en medmänniska hur den är. Varje människa äger rätten till sin egen sanning.

Ida Leveby & Matilda Klar

Lyssna ovan, i Iphones app Podcaster, i appen Acast eller i din favorit poddapp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *